| |
|
|
Backstugans Vänner
med målsättning att värna bygdens kulturvård och historia
|
|
Stadgar
Styrelsen
Vägbeskrivning
Kullabiblioteket
Broschyr om Kulla
Verksamhets-
berättelse för åren 2017 - 2019
|
|
Evald Nordströms tragiska amerikaöde
Evald var morbror till Karl-Evert och Hasse Augustsson och kusin till Marshall Maldens farmor
Augusta Nordström Malde
Bilder: Marshall Malden
|
Texten är hämtad från två artiklar från Kullabladet 2012 och 2016 skrivna av Karl-Evert
Augustsson och sammanställda av Lena Calmestrand
Den 31 mars 1909 ser två unga män från Upphärad Vinga fyr försvinna i fjärran. Det är Bror Fasth från Örtemaden och Evald Nordström från Smedstorp och en av dem skall aldrig komma tillbaka till Sverige.
Via Liverpool i England reser de till Halifax i Canada för att sedan i tre dygn åka med tåg till Chicago och därefter fortsätta till stationen Red Wing nära Minneapolis i Minnesota.
Bror har redan varit i Minnesota men rest hem för att vara med på begravningen av sin far, Carl Johansson. Till begravningen är även smedmästaren Edvin Nordström med familj högtidligen inbjudna.
När Bror skall resa tillbaka till Amerika följer den ännu ej 19 år fyllda Evald med. Evald är utbildad av sin far och farfar till smed. Bror är 4 år äldre.
Av breven hem framgår att Evald får arbete i Red Wing men betalningen är dålig. Så precis som så många andra lockas därför även Evald och Bror att dra västerut. De förespeglas att få tjäna ett par tusen dollar var, vilket är mycket pengar. Tanken är kanske att de välbeställda skall kunna resa hem till Sverige igen.
Evald kom att arbeta som smed i en järnvägstunnel i staten Wyoming i Klippiga Bergen när en tyfus epidemi bryter ut den 25 augusti 1910. Efter några dagar står det klart att det inte är en vanlig förkylning han drabbats av. Bror har också känt sig dålig men repat sig.
Man beslutar sig nu för att lämna Wyoming och tar därför ut sina innestående löner och går till fots över bergen i ett par dagar för att från staden Thermopolis ta tåget till Billings i Montana.
Hela dagen stannar de i Billings i väntan på ett tåg till Spokane, Washington. Evald har en kusin som bor där men det vet han inte, det visste ingen i vår släkt då, 1910. Kusinen i Spokane är syster till Marshalls farmor Augusta som i sin tur är dotter till Anders Gustaf Nordström som utvandrat till Norge och som familjen i Upphärad förlorat kontakten med. Men allt det här får vi i släkten reda på först när vår släkting Marshall Malden besöker Upphärad 2010!
Sent på kvällen anländer Bror och Evald till Spokane och får ett rum. Evalds hosta blir allt mer skrämmande och Bror får tag på en doktor som ser till att Evald genast blir inlagd på sjukhus. Bror beskriver mycket levande i sina brev hur han besöker Evald så fort han kan. För att kunna försörja sig har han skaffat sig ett arbete och har inte möjlighet att besöka Evald så ofta.
Söndagen den 11 september frågar Bror om de kanske ska skriva hem till Sverige för att berätta hur situationen ser ut men Evald föreslår att de skall vänta till söndagen därpå för att se, som han uttrycker det, ”om jag lever eller är död”. Det visar sig dock att Evald blir mycket sämre och de sista orden som Bror får höra är: ”nu har Du allt varit snäll som kommit och matat mig.”
När Bror kommer nästa söndagsmorgon den 18 september står det två läkare vid bädden. Bror stannar vid Evalds bädd ända tills kvällen då han stilla insomnar, kl. 23.22.
Bror är en handlingens man. Han ordnar med gravplats och sörjer för en begravning. Han skriver hem till Evalds föräldrar om den stora saknaden över vännen som han älskat som sin bror och ger en utförlig beskrivning av begravningen som ombesörjs av pastorn i Svenska Lutheranska församlingen samt ett par damer i den svenska församlingen och med en alltför påkostad kista. På den sitter en silverbricka med texten ”rest in peace” som prästen tycker att Bror ska ta hand om. Den brickan finns nu hemma hos mig. Slutligen bifogar Bror i brevet en mycket utförlig beskrivning av var graven finns och vad kyrkogården heter. Graven kostar 10 dollar och upplåts för evig tid.
|
|
Jag som skrivit denna artikel heter Karl-Evert Augustsson. Jag och min bror Hasse är söner till Evalds syster Helga. Vi växte upp i Gräsmaden (Albogården) inte långt ifrån Smedstorp. Vår morbror Evert övertog Smedstorp eller som det vanligen kallades Justerbacken efter morfar Edvin. När sedan Evert dog övertog min bror och jag stället under några år. Vid uppröjningen på vinden fann vi ett antal brev som rör Evald med ett stort antal sidor från Bror Fasth, även om flera verkar ha förlorats. Bror skriver långa brev hem till Evalds föräldrar efter det att Evald dött. Det är ur dessa mycket känslomässiga brev som underlaget till denna berättelse är taget. Det är också några brev från Evald och hans föräldrar. Det sista brev som pappa Edvin skickar till Evald är daterat ett par dagar efter Evalds död!
Förlusten av Evald var ett trauma som dröjde sig kvar så länge syskonen levde. Förutom Evald dog också vår moster Ingrid i cancer i USA strax innan hon skulle resa hem på besök. När jag skulle göra min första affärsresa till USA var mamma djupt bekymrad för om jag skulle komma levande tillbaka.
Meddelandet om Evalds död kom på olika vägar fram till föräldrarna. Ett synnerligen utförligt brev från Bror bidrog till att göra dem något konfunderade. Ännu ett brev kom från Brors mamma som på den tidens frireligiösa språk beskrev vad som skett. Ett brutalt besked skall dock ha kommit från någon förbipasserande på vägen som inte kunde hålla inne med det hon visste utan rusat fram till mormor Ida och ropat ” har I hört att Eran son är död?”
Av brevväxlingen med Bror framgår att Evalds föräldrar starkt förebrådde honom för att de inte stannat kvar i Minnesota och även för att begravningen blev så dyr, 100 dollar, som ju måste ha varit väldigt mycket pengar på den tiden. Det framgår dock inte om Bror fick tillbaka sina utlagda pengar. Att Evald sedan efter 100 år får en gravsten tack vare Marshall Malden skulle säkert ha skänkt de gamla en stor glädje.
För åtta år sedan blev jag genom Lena Calmestrand kontaktad av en man i USA vars anfader hette Gustav Nordström och var bror till min morfar Edvin. Marshall Malden med familj kom på besök till Upphärad 2010 där vi anordnat en släktträff. Kommunikationen underlättades i höggrad av att Marshall och i viss mån också hans fru Suzan talade svenska! Nästan hela 70-talet hade de bott i Lund och där var också deras två döttrar Ann-Britt och Andrea födda. Marshall hade arbetat för ett amerikanskt företag vars delägare var förpackningsföretaget Åkerlund & Rausing i Lund. I dag mest känt för Tetrapak. Jag arbetade själv där på 60-talet så Marshall och jag har många gamla gemensamma vänner. Världen är bra liten ibland!
Marshall bodde alltså i Sverige i nästan 10 år och trodde att hans enda skandinaviska rötter var norska. Det var först på senare år då han mer organiserat börjat släktforska fann att hans farmors far Gustav Nordström var en ”jernbanearbetare”, född i Upphärad.
När vi träffades 2010 så berättade jag för Marshall om min morbror Evald, kusin till Marshalls farmor. Genom kontakt med kyrkogårdsförvaltningen i Spokane fick då Marshall fram numret på Evalds grav och ordnade en gravsten som vi sedan tillsammans hjälptes åt med texten till.
I augusti 2015 hade jag den stora glädjen att besöka familjen Malden i Ashland. Oregon. Då kändes det på allvar att vi var släkt. En av resans många höjdpunkter var när Marshall och jag flög upp till den gigantiska kyrkogården i Spokane för att besöka Evalds grav. Namnen på de mer eller mindre gamla gravstenarna var bl.a. engelska, tyska eller svenska.
Många tankar flög genom mitt huvud när jag satt där vid graven. Framför allt: ”tänk om mina morföräldrar, min mamma och hennes syskon hade fått uppleva detta!” För dem var det en stor sorg att Evald dog och att man inte visste något om hans grav. En sorg som de aldrig kom över.
|
|
|
|
|
|
|
|
Vill du bli medlem
100:-/år
Backstugan på FaceBook
En film om Backstugan på YOU TUBE
Gammal film från häradet
Året är 1936
Trollhättans
Stad
Karta
Västergötlands
Hembygds-
förbund
Riksarkivet
Släktforskning
Åkes foto
Reportage till
Mitt i Veckan 2
Intervju med Lena
21 maj 2008
Direktsänt
musikprogram
Intervju med Lena
24 maj 2011
Byggnads-
inventeringen
för Upphärad 1975
|